Lite sköna sommarbilder

Fina Gudsonen Nils

Millans Söta Sofia

Min underbara lilla stjärna

Noel gosar med Sofia

Min superfina prins

Diskussion

J och jag sitter här i soffan som två nördar med varsin dator i knät. Igår gick vi och la oss vid 22.15 och läste varsin bok. Det var jätteskönt!

Hursomhelst så känner vi båda oss trötta och slitna och lite ur humör.
Jag tycker det är jobbigt att energin tar slut, att jag inte orkar sätta mig och spela spel med Robin oftare eller fixa till de där sakerna här hemma som jag velat fixa så länge.

Idag pratade vi om hurvida det är jobbigt att ha två barn eller inte. Jag känner helt ärligt att jag inte tycker det är jobbigt. Däremot så tycker jag att vissa situationer som uppstår kan vara fruktansvärt jobbiga. Som när Noel vaknar tredje natten i rad och inte somnar om förrän efter 1,45h. Eller när vi kommer hem från Dagis, jobb och skola och Noel bara vill bli buren och inte alls är på humör och man ska försöka laga mat. Så har det varit denna veckan i ca 1,5h men sen blir det bra igen.
Men trots allt så skulle jag inte säga att jag tycker det är jobbigt att ha barn. Dom ger mig sann glädje och lycka. Det jobbigaste med att ha barn tycker jag är att man älskar dem så oerhört mycket. :)

Världens största separationsångest

Jag undrar på fullt allvar om jag kanske har världens absolut största separationsångest. Har tillochmed insett att den hindrar mig från att göra vissa saker...

I lördags skulle jag och Maria gå ner till godisaffären för att köpa frukt (not) :) och jag tar med Noel! Alltså bara bara för att jag inte vill gå ifrån honom. Först var min tanke att jag skulle gå en promenad med honom för att vi skulle få lite luft innan kvällen. Men tiden försvann och gästerna (grannarna) skulle snart komma, så alltså frågade jag grannen om hon ville gå med ner.

Redan under vår lilla promenad kändes idén att ta med barnen lite sämre med tanke på att Noel inte var så sugen på att sitta i vagnen och vi inte hade jättemycket tid på oss. Sen inne i godisaffären kändes idén jättemycket sämre, med tanke på att han numera går ur selen på vagnen och ställer sig upp var jag tvungen att lyfta ner honom. Han försökte inte äta (tidsfråga innan det ändras) men ville gärna gräva med skeden, vilket jag tänkte kunde vara lite stötande för andra kunder (visserligen gjorde han det väldigt fint men man vet ju inte hur lång tid det tar innan han vill provsmaka).
Han ville helst inte bli avbruten och buren heller men på något svettigt sätt kom vi ur affären med en rejäl laddning godis iallafall... phu...

Undrar hur jag gör nästa gång ;)

Hursomhelst måste jag bara skärpa till mig, men känslan sitter så oerhört starkt fast.

Och med tanke på hur länge jag kände så med Robin så kan detta nog ta några år...
:)